Ibland när livet går emot mig och jag känner mig som den värsta morsan alive brukar jag försöka minnas mig själv som liten. Vad tyckte jag var kul, tråkigt och spännande? Som sladd- unge till två ganska upptagna människor så trillade min fantasi ganska kraftigt runt i skallen. Jag minns att jag talade sådana osanningar till mig själv att jag verkligen fick för mig att jag var på en annan plats, i ett annat liv. Att jag på riktigt var en prinsessa och att jag hade blivit tappat från en cirkus- vagn som nyfödd och att det på riktigt var så att min mamma hade hittat mig i diket och tagit hand om mig.
Storasyster och jag är lika som barn. Inte utseendemässigt, personligt lika. Hon hittar på allt. Inte för att jag och pappaD är så vansinnigt upptagna, det har säkert med att Lillasyster tar upp en del av ”hennes” tid.
Spännande saker som jag inte gjorde så mycket var att baka. Att kladda runt med deg och mjöl och använda elvisp. Det var kul.
Att byta kläder sjuttioelva gånger på en förmiddag var också en sysselsättning som jag uppskattade. Dock inte min mor. Och ja, jag tycker väl det inte är så förbannat kul och tvätta om miljoner små klänningar och udda strumpor bara för att Storasyster tycker det är förtjusande trevligt att dressa om.
Men men, det kanske blir någonting stort av henne. En ny Tim Gunn kanske? Eller Lady Gaga är kanske mer troligt.
frufrida 