Arkiv

Tag Archives: jag

Helgen var underbar. Problemet att vara borta är att man börjar hitta ett ”jag själv” som är ganska behagligt. Men väl hemma kommer verkligheten ikapp och snoriga små med hög feber skall hålla kräkset i styr medan storasyster går på skola för simning.
Lillasyster är sjuk, minst 39,5 feber och hosta som den värsta storrökare jag mött. Storasyster har klarat sig relativt…men nja, det blir att stanna hemma från förskolan imorgon också.
PappaD är i Stockholm och träffar farbror J. En kille på 91 år som inte ligger för döden, men ligger ganska tätt mot det senila.
Life goes on…again.

Publicerad från WordPress för Windows Phone

Annonser

En minisemester har jag tagit. Är borta från familjen några dagar. Ska bli kul att träffa vänner men nu har det gått 30 minuter sedan jag hörde mina barn sjunga blinka twinkle och jag saknar dom redan.

Hur som, jag är incheckad och klar, tårarna ligger och tär på ögonlocken. Hur ska det gå när dom flyttar hemifrån?

Publicerad från WordPress för Windows Phone

Seriöst. Idag när jag hämtade upp mina två små söta flickor som var lagom glada, lagom rena och lagom intresserade att sätta sig i en alldeles för varm bil från 2001 från förskolan fick jag mig en – Aha! Jag är lastgammal, okej, ha en trevlig helg PERSONALEN!
Det är nämligen så att det spelas VM i Brännboll i stan, tradition och ett jävla tjohej sedan pigelin kostade en 4 kr sisådär.
Hur som. Tanken har inte slagit mig att jag ska ut på några ängar, dricka bärs och lyssna på dunkadunk. Nej, fanns inte i min värld tills dess jag hämtade mina barn på dagis. Hela personalstyrkan var så taggade, peppade att jag kände – Hej ses ikväll? Not! Men jag ville så gärna låta bilen köra hem mina barn, grannen laga middag, lägga dem i tid och låta mamma vara ett litet, oförståndigt barn, en gång till, bara lite…

Publicerad från WordPress för Windows Phone

Jag blir inte klok på denna människa, men jag älskar henne så. Hennes humör är allt för likt mitt och hennes intensiva utbrott är så långt ifrån charmigt, men ack så mammalik flickan är. I love you!

Det har nu hänt det som jag befarade skulle hända. Lillasyster föll ur sängen. Vår säng, alltså den där höga som jag knappt kan ta mig upp i. Lillasyster och jag sov tillsammans och så vaknade vi och så somnade jag om. Sedan hör jag smällen. Flickan har kravlat sig ner till fortändan och Pang bom bang, ner på golvet, jag upp som en raket, flickan blöder, hon skriker (vilket jag ser som ett friskhetstecken) jag söker upp pappaD som ligger i Storasysters säng. Storasyster vaknar, hon ligger i soffan, jag in i badrummet för att se om det gått hål i hela huvudet. Storasyster kommer in och frågar om jag skulle kunna tänka mig ta ur hennes flätor som hon haft under natten, Lillasyster skriker. PappaD konstaterar att allt gått bra. Ingen fara på taket. Det svartnar för mina ögon. Tappar all kraft och svimmar av. Härlig start på denna vecka då. Förbannat så klantigt. Så onödigt. Idiot.