Arkiv

Monthly Archives: december 2012

Morfar L ligger på hospitalet igen. Nu äntligen har de hittat vad som är fel på gubben. Vatten i lungan, inte konstigt att han inte kunnat ligga ner och sova. Stackarn har haft svårt att andas (inte så konstigt det heller) hostar mycket och som sagt, kan inte ligga och sova. Det är på grund av vattnet i lungorna som han sovit i soffan de senaste Året.
Nu ska han äntligen få hjälp. Han är mycket piggare och andas betydligt bättre nu än vad han gjort under julhelgen och halvåret innan den. Så skönt för mig att veta att han är okej nu innan vi åker…om 7(!!!!!) dagar.

Det har varit lite trögt med springandet den sista tiden. Jag har stått och dragit på crossfit maskinen en hel del och lyft lite skrot som man säger om man är biten. Har alltid sagt att det inte är någonting för mig, men som allting annat här i världen så kan man ändra sig. Det är faktiskt ganska kul. På riktigt.
Hur som, denna morgon tog jag fram springskorna för en lite tur. I murarna ljöd Steget. Passande musik för årets sista femma<3

samt att det inte är ett spöke utan jag just hemkommen från jobbet runt midnatt. Jag cyklade och det var kallt. Iskallt. Jag frös men hade hela tiden i åtanke att snart så, snart så kan jag byta halsduken mot en tunnare tygbit och kanske en liten klänning till det. Nedräkningen är ett dagligt nöje.
Ungarna mår bra. Den lilla bits och den äldre har blivit så mycket äldre. Otroligt vilken liten förståndig flicka det har blivit.

Så, då var det klart och nedräkningen Har börjat på riktigt. Nu är det tio dagar kvar. 10! Nu väntar en hel del jobb för min del och träning för kommande bikini outfit.
Vi har hunnit med staden, granen, naturen, maten och ett stiligt pepparkakshus. Kul Jul!

Lillasyster är som tidigare sagt helt hysterisk. Och smart. Hopplös men besitter någon tjurighet som gör henne otroligt kul. Och jobbig.
Som ni ser finns det inte en stol på golvet. Allt måste upp så hon inte tar livet av sig. Men tydligen fann hon en dörr på glänt och en stol som hon kunde putta ut till köket för att där hitta två ruttna bananer som hon kunde trycka ut på bordet samt i sitt lilla fejs. Rackarns unge.

P1090902

Ja, vad säger man? Har jag gett upp hoppet att få ”rumsrena” ungar? Ja, kanske. En liten vägg i hallen har blivit dekorerad med diverse rävar, namn och prinsessor. Om det hade varit jag för fyra år sedan hade jag troligen skrikit mig hes och gnällt och gormat, nu skiter jag i det. Strunt samma, det finns vit färg på tok-Coop.

Hur hård ska man vara? Vem har gått för långt? Jag eller ungarna? Jag tycker nästan att det är lite snyggt.